afferens
أعطىaʿṭā
v. (in indef. rel. clause) ʿṭw – to provide, to yield-
Avic. Met. 544, 92: oportet ut qui accipit, accipiat pro studio afferente fructum alii ut sit commercium
Marm. 371, 11: بل يجب أن يكون الآخذ آخذا من صناعة يعطى بها فائدة تكون عوضا
- 1 s.v. afferre Avic. Met.
من صناعة يعطى بها فائدة – pro studio afferente fructum aliiAvic. Met. 371 / 544