convenit

1.

وجبwaǧaba

v. wǧbto be necessary
  1. Avic. Met. 106, 62: Convenit igitur nobis ut prius ostendamus quod mensurae et numeri accidentia sunt

  2. Avic. Met. 287, 17: convenit accipere digitum in eius descriptione

    Marm. 191, 13: وجب أن يوجد الأصبع حينئذ في رسمه

  1. 4 Avic. Met.
2.

كان من شأنهkāna min šaʾnihī

verb. phrase kwn šʾnit is its nature
  1. Avic. Gen. 29, 24: non conveniet omni aquae quod fiat ignis vel aer

    Qass. 102, 3: لم يكن كل ماء من شأنه أن يكون عنه نار أو هواء

  1. 1 Avic. Gen.

لم يكن كل ماء من شأنه أن – non conveniet omni aquae quodAvic. Gen. 102 / 29

3.

بالحريّbi-l-ḥarīy

prep. phrase ḥryit is adequate
  1. Avic. An. vol. I 154, 32: Postquam iam locuti sumus de tactu et de gustu et olfactu, convenit ut loquamur de auditu

    Rahm. 81, 15: وإذ قد تكلمنا فى أمر اللمس والذوق والشم فبالحرى أن نتكلم فى أمر السمع

  1. 1 Avic. An.

فبالحرى أن – convenit utAvic. An. 81 / vol. I 154

4.

من حقّmin ḥaqq (+ genit.)

prep. phrase ḥqqit deserves
  1. Avic. Met. 316, 45: Convenit autem ut in hoc loco declaremus hoc amplius

    Marm. 213, 1: ومن حق هذا الموضع أن يبسط بسطا أكثر

  1. 1 Avic. Met.

ومن حق هذا الموضع أن – Convenit autem ut in hoc locoAvic. Met. 213 / 316

5.

حسنḥasuna

v. ḥsnto be good
  1. Avic. Met. 306, 8: Convenit autem ut omne quod non est ex materia praeiacente vocemus non generatum

    Marm. 204, 17: ويحسن أن يسمى كل ما لم يوجد عن مادة سابقة غير متكون

  1. 1 s.v. yuḥsin Avic. Met.
6.

تهيّأtahayyaʾa

v. hyʾto be feasible
  1. Albu. Coni. tr. II, li. 197: et conveniat ut sit perventio ab ascendente secte ad illud signum

    Yama.: وتهيّأ أن يكون الانتهاء من طالع الملّة إلى ذلك البرج

  1. 1 Albu. Coni.
7.

جازǧāza

v. ǧwzto be possible
  1. Avic. Qual. 89, 98: et tunc non convenit ut sit complexio illius

    Qass. 264, 10: فحينئذ لا يجوز أن يكون مزاجا لذلك الشىء

  1. 1 Avic. Qual.

Submit Feedback

Your Name: (optional)
Your E-Mail: (optional)

Please specify the part of the lemma you wish to submit a contribution for:

Your feedback: