cultor
عابدʿābid
n. ʿbd – worshipper-
Avic. Met. 541, 53: ut stabiliat [ sc. propheta ] cultum eius, ex quo utilitas quae provenit cultoribus
Marm. 370, 1: ان يفرض [sc. النبى] عباداته. وتكون الفائدة فى العبادات للعابدين
- 1 Avic. Met.
عبدʿabd
n. ʿbd – servant (of God)-
Ibn Tum. 113a, 8: Laudetur qui miracula suis declaravit cultoribus
Goldz. 243, 6: سبحان من اوضح لعباده الآيات
- 1 Ibn Tum.
أكّارakkār
n. ʾkr – farmer, ploughman-
Aver. MC Gen. 173rb39: Quapropter cultores admiscent ea
Eich. 125, 2: ولذلك صار الأكّارون يخلطونهما عند الزراعة
- 1 Aver. MC Gen.