damnificare
أفسدafsada
v. fsd – to corrupt, to destroy-
Avic. Gen. 69, 97: magnum enim cum parvo damnificat parvum et non commiscet eum sibi
Qass. 132, 6: والكبير مع الصغير يفسد الصغير، ولا يختلط به
-
Avic. Qual. 40, 92: si regnat super eam alia caliditas extranea, damnificat actionem naturalis
- 1 Avic. Gen.
- 1 Avic. Qual.
أخلّaḫalla (+ bi)
v. ḫll – to violate s.th., to offend against-
Alpet. ch. 1 §18: Sed illud quod dampnificavit suas radices est hoc quod posuerunt hunc circulum radicem omnibus illis motibus
Gold. 5r, 11: وامّا الذى اخل باصولهم وضعهم هذه الدائرة اصلا لجميع تلك الحركات
- 1 Alpet.